Welcome down the rabbithole...

Känner att det gått för långt. Åt helvete för långt! Är det bara jag? Nä, det är det inte, men det hjälper liksom inte. Jag är så jävla trött på att känna mig lurad HELA fucking tiden! Jamen får man liksom NÅNSIN hela sanningen om NÅNTING?!!!!! Nä, det får man inte. Å VARFÖR INTE DÅ?!!!! För att det är alltid nån jävel som vill utnyttja en och då kan man ju inte släppa den absoluta sanningen fri… eller hur? Vi stänger dörrarna och låser och släpper inte in nån obehörig… inte på NÅT område!!! För att bibehålla makten.

 

Tycker du att jag överdriver? Tycker du att jag är för negativ eller tycker du att:

- Ja, ja… men så ÄR det ju bara, men vad ska vi göra åt det? Förresten såg du att Farmen ska börja igen! Hehehe… jävla idioter.

 

Jo, det är väl det ”dom” vill också… att vi ska sitta och glo på Farmen och bry oss om helt oviktiga saker istället för sånt som verkligen betyder nåt. Vilka ”dom” är? Ja, det är just det. Det har jag inte en jävla aning om, men denna dimridå som ligger som ett täcke över allting gör mig frustrerad! Ja, nu går jag ju inte runt och är superförbannad hela dagarna. Bara när jag tänker på det. Och det gör jag nu. Och har gjort ett tag… Har av någon anledning dragit till mig böcker som påminner mig om detta. På senaste meditationsträffen blev jag återigen påmind och fick väl ett litet utbrott och inte blev det bättre, när nån kommenterade det hela med att man ska träna sin acceptans och sitt tålamod och liksom ”gilla läget”.

Det är ett uttryck som jag starkt ogillar. Tillsammans med att ”vända andra kinden till” och ”tala är silver, men tiga är guld”!

Gilla läget… MY ARS! Jag tänker inte gilla nåt jävla läge som är så här illa!

 

För nån vecka sen satt jag vid en kompis köksbord. Och vad snackade vi om då? Jo, om olika statsskick! Kommunistiska stater som inte är kommunistiska (finns det NÅN?) och demokratier som inte är demokratiska. Man tänker ju ändå att människor i en demokrati inte ska utnyttjas av staten… ööö… dimridå. Så vad spelar det för nån roll vad man kallar det? Och hur ska man överhuvudtaget kunna diskutera nånting, när saker och ting inte är det som begreppet avser?!! Å varför kan vi inte bara skapa det optimala statsskicket? Människan är omåttligt korkad, om ni frågar mig just nu.

 

Och så talade vi om en man som undrade varför vi kvinnor inte kunde vara glada och fira det vi ändå åstadkommit i vår kamp. Varför vi inte kunde vara stolta istället för att bara fortsätta vara… ja, nu kommer jag inte ihåg själva ordvalet här, för jag blev så jävla upprörd. Men det var väl nån negativ egenskap det handlade om. ’a men det spelar ingen roll. Här måste jag försvara alla ilskna kvinnor som kämpar, och har kämpat för våra rättigheter! Asså det är en inte helt ovanlig inställning. ”Tänk på hur kvinnor i andra länder har det.” osv  Javisst, det kan jag väl göra och jag kan tycka att det är väldigt, väldigt tragiskt, men jag kan inte riktigt förstå varför jag ska jämföra mig med dom… För att jag ska känna mig glad och stolt över vad "vi" har åstadkommit?! Alltså, jag är otroligt TACKSAM över framstegen, men ilskan sitter där. 

 

Jag kan inte känna någon stolthet i att kvinnor måste kämpa för sina mänskliga rättigheter? Nä, jag fattar inte. Å ingen idé att försöka förklara det för mig heller just nu, när jag är så här upprörd! Så jag raljerar vidare: Ska jag vara glad för att jag får köra bil, för det får ju inte dom saudiska kvinnorna? Ska jag vara glad för att jag får klä mig som jag vill (fast LITE får jag ju skylla mig själv förstås om jag blir våldtagen, om jag har det dåliga omdömet att klä mig i för kort kjol) till skillnad från dom kvinnor som måste klä sig i tält med galler för ansiktet och ska jag vara glad för att jag får gå ut själv och dricka alkohol (fast LITE får jag ju skylla mig själv om jag blir våldtagen, om jag har det dåliga omdömet att bli för full) för det skulle vara helt otänkbart i många länder. (Här finns med stor sannolikhet ett meningsbyggnadsfel.) Å så fick vi ju rösträtt redan 1921 och det var ju skitbra. Å så har vi ju kvoterat in massa kvinnor lite överallt... och det är ju... vettifan vad det är. 

 

Överdriver jag? Ärligt talat så vet jag inte det själv, men principen fattar ni. Jag känner precis som kvinnan som twittrade om det absurda i att ge blommor och choklad på Mors Dag;

”Ge mig bara halva makten, hela lönen och alla mina rättigheter och shut the fuck up!” SÅ jävla rätt! Jag tycker att hon har full rätt till sin ilska!

 

Å förbannad ska man ju helst inte vara heller. Det tyder väl på nån mental obalans eller mens. Man ska ju vara ödmjuk och from, då är man i harmoni. Absolut! Det tycker jag också att man ska vara, OM allt står rätt till. Men det gör det inte! Så glöm det där när vi snackar om ALLAS våra rättigheter och då menar jag inte bara kvinnors rättigheter, de funktionshindrades rättigheter eller nån minoritets rättigheter. Jag menar ALLA människors självklara rättigheter! Framförallt rätten till sanningen! Öppna alla lykta dörrar! Låt oss se vad som pågår bakom kulisserna! Den sittande regeringen jobbar hårt på att täppa till insynen värre än nånsin! Riv murarna till Vatikanen! Storma Area 51! Dela ut alla läkemedelsföretagsforskningsresultat till allmänheten!

 

Så fort det sprids nåt rykte om nåt som läckt ut nånstansifrån, så kväver man det med ordet ”konspirationsteori”. Ett ord som effektivt förminskar och förlöjligar.

 

Så jag undrar: Är jag helt fel ute? Jag checkar med en av mina förebilder...

 Jesus… Var han idel ödmjukhet och fromhet? Tror inte det. Han visade  vad vi människor EGENTLIGEN kunde åstadkomma, om vi utnyttjade vår fulla potential. Han var obekväm, han höll inte käften och han envisades med att visa oss andra sanningen! Det var säkert därför man spikade upp honom på korset, inte för att han skulle ”ta på sig allas våra synder”. Vaddå för synder?! Låter inte så (äkta) gudaktigt. Det är min syn på saken…

 

Suck! Nähä… om man skulle gå å kolla på ett avsnitt av Antikrundan. Jamen det är   ju ändå trevligt. Särskilt Knut Knutsson, visst är hans lyskraft helt underbar! Men det räcker liksom inte riktigt till... Snälla Jesus, kom tillbaka! Vi behöver lite mer ljus här!

Jaha… nähä… jorden gick alltså inte under den 21 december… så det är bara att pallra sig iväg till jobbet som vanligt. Eller är det som vanligt? Har det inte hänt NÅNTING?! Ni som känner mig vet att jag försöker inse och förklara att ALLT är energi. Det är allt som är. Energi är föränderlig, men ändå konstant. Den är oförstörbar, men kan ta många skepnader. Ingenting är slump, men kanske skapat omedvetet… eller inte… hmm… ja, i alla fall…

Ha ha!

 

allting går i cykler och spiraler. Mayakalenderns ”slut” visar bara på att en ny cykel påbörjats. Alla slut betyder också början på något nytt. Nya energier är alltså på väg in. Detta har hänt förut i vår historia. En gammal epok försvinner, en ny tar vid. Allt händer ju inte från en dag till en annan, men utveckling kräver förändring. Vad som händer nu är att de feminina energierna sakta men säkert blir starkare och de maskulina energierna blir svagare. Vårt medvetande kommer samtidigt att genomgå en nivåhöjning. Man kan läsa mycket om den Nya tiden, men på dessa punkter verkar alla vara överens. 

 

Människor som vill hålla fast vid det gamla kämpar emot naturlagarna. Människor som kämpar emot förändringar gynnar inte någon, tvärtom. Deras rädsla smittar av sig och skapar kaos. Och att hålla på traditionerna… vad innebär det? Våra traditioner är inte särskilt gamla egentligen och om alla människor genom alla tider, hade hållit hårt på traditionerna, HUR skulle det då sett ut idag? Nej, förändring är naturligt. Låt det ske!

 

Problemet med att allt är energi och att vi bara använder fem sinnen, är att vi inte riktigt kan uppfatta hela verkligheten… Så dags att utveckla det sjätte. I boken Samtal med Gud, av Neale Donald Walsh (som är lite av min bibel) står det att hampa är jordens räddning. Men jag skulle vilja lägga till ”och att utveckla vårt sjätte sinne”. Börja meditera, se bilder i ditt inre. Upplev din inre värld. Den är så mycket större och där finns alla svar. Det gäller ”bara” att komma åt dom. Köp inte andras svar på dina frågor rakt av. Checka med ditt inre först. Fråga dig: Kan detta stämma? Är detta logiskt?

 

Jesus, en av mina förebilder (numera Mästare Sananda) säger i Thomasevangeliet:

 

”Jag säger er; att om ni bara lär känna er själva och kommer till insikt om den kraft som finns inom er, så har ni därmed funnit Gud.”

”Vad jag påvisar är en kraft som inte kan iakttas med ögon eller uppfattas med öron, men som trots det fungerar och finns till.”

”Har ni verkligen inte upptäckt ännu att det inte finns något slut. Att början är, där ni tror slutet vara.”

”Låt dig inte förblindas av de lärdes och de maktlystnes förljugenhet och otillräckliga kunnande om livets djupaste sanningar.”

”Låt dig icke ledas av dem som är ute efter att samla sina egna lador fulla.”

”Det eviga riket kommer inte. Det finns redan. Det har alltid funnits. Ty det eviga riket finns inom dig – inrymt i din själ.”

”Jag är den jag är. Allt annat saknar betydelse.”

 

Vem behöver bibeln när allt man behöver veta står i den lilla, oförstörda skrift: Thomasevangeliet…?

 

Mitt förslag till nyårslöfte är:

Jag ska lära känna mitt inre, mitt omedvetna.

Gå en grundkurs, en nybörjarkurs i meditation där du får lära dig att grunda dig, öppna upp, skydda dig och slutligen ta kontakt med ditt inre. Där finns gåvor som väntar på att bli upptäckta. Och även om det känns motigt i början, så ge inte upp. Det är helt klart värt all ansträngning. Det svåraste är att tysta tankarna som gärna tjattrar om helt oviktiga saker och att lära sig att lita på det man faktiskt får till sig. Men när du kommit över det, så öppnar sig en ny värld. Spännande!

 

Man kan använda meditation som enbart avslappning, eller för att gå på upptäcktsfärd i ett inre landskap eller för att komma i kontakt med sin själ och därigenom få guidning och svar, som kan hjälpa oss i detta liv. För detta liv är inte vårt ”rätta” liv. Detta liv är bara en parentes i livets evighet.

 

Fundera på det… Ler

För vad ska man ha det till egentligen?! undrar ju en del. Gud så meningslöst. Vad är det för fel på att umgås på gammalt hederligt sätt?

 

Jag var en av dom som inte fattade vilket behov det fyllde… Jag kände inget jag-måste-nog-öppna-ett-Facebook-konto! Absolut inte! Mina närmaste vänner hängde inte heller där, så… ja… nej… jag fattade inte själva grejen.

 

Men så hände någonting. Jag behövde få tag på en person, googlade honom och fick en träff på Facebook. Så jag tänkte… ’amen varför inte. Öppnade ett konto och tog mig lite trevande in… hittade en sök-knapp, skrev in namnet och där var han! Tittade lite på hans profil och fick så iväg ett mail, efter att ha hittat en meddelande-knapp. Lätt som en plätt!
Cool 

- Jag är på Facebook! sa jag till en kompis. Hon trodde inte sina öron. Jag förstod henne. Nåt mer otippat fick man leta efter.

- Jag är på Facebook! sa jag till barnen. Dom trodde inte heller sina öron och såg tvivlande ut.

- Facebook?!

- Ja. Är ni det?

- Nä verkligen INTE! Fattar du hur töntigt det är eller…?
 

Jaja, iaf så började det ramla in några vänförfrågningar och jag kollade runt lite på folks profiler. En del hade typ 100, 150, 200 vänner! Jag ställde mig lite frågande till det hela… Vaddå 200 vänner? Är det meningen att man ska samla vänner? I så fall tänker jag INTE göra det. Dom som känner mig vet att det är lite så jag fungerar…

 

Så jag bestämde mig för att ha max 20 vänner. Sen började det ramlade in några vänförfrågningar som jag kände mig lite tveksam till… hmm… varför skickar HON en… vi känner ju knappt varandra… nä, det vet jag inte om jag vill… men då måste jag ignorera henne… usch… kan hon SE det? vad jobbigt… eller?

Å så en till. Nämen varför skickar HAN en? Nu blev det lite jobbigt. Alltså är det JAG som är löjlig eller…? Jag funderade fram och tillbaka… till slut bestämde jag mig för att dom som jag accepterade som vänner, måste uppfylla vissa kriterier. Det kan ju tex vara att man har ett gemensamt intresse. Det kändes ändå lite olustigt första gången jag ignorerade en vänförfrågan… Men herregud, man ska väl inte behöva få ångest bara för att man sitter där och bestämmer vilka man ska klicka ja och vilka man ska klicka nej på… Själv skulle jag ju inte ens få för mig att skicka vänförfrågningar till vem som helst liksom! Förvirrad

Ja, jag vet… jag tar det väl kanske på lite FÖR stort allvar… eller kanske inte. Nu ångrar jag mig iaf inte, men jag vet dom som gör.

- Å, varför addade jag henne!?

- Men ta bort henne då!, säger jag. För jag har blivit lite tuffare nu. Jag är ju van och har tränat länge.

- Det kan jag väl inte göra heller! Det känns ju taskigt.

- Jamen klaga inte då. säger jag kallt. Det är ju DU som bestämmer vilka som ska vara på din sida.

- Usch ja… men det är inte så lätt!

Nä, det är väl inte det… se det som en liten lektion i att välja bort det man inte vill ha i sitt liv. En relativt enkel lektion kanske till och med om man jämför… Själv har jag tom vid några tillfällen "städat bort" dom som inte själva gör några inlägg på facebook... ja, jag vet att jag kanske överdriver, men jag addar vid ny vänförfrågan... Det har också hänt. 
Cool 

 

Det som är lite extra kul är när man hittar en gammal kompis, från förr. Nån som kanske har flyttat och som man tappat kontakten med. Då fungerar ju Facebook som en liten sambandscentral. Plötsligt kommer dom närmare och det blir lättare att bara skicka iväg ett litet mail eller bara kommentera deras vardagsinlägg. Och vice versa.

 

Sen kan jag väl hålla med om att det är ganska ointressant med för mycket:  "Gomorron, sitter och dricker kaffe, dags för middag och nu ska jag åka och träna" osv… men det måste ju vara upp till var och en vad man vill dela. Själv försöker jag kanske att vara lite rolig… tex:

 

Ingela Kolbrand-Gustavsson fick en låda full me godis idag! Så det blev godis till frukost! Men vaddå! Mörk choklad är nyttigt, kokos är nyttigt. . .

 

Önskelista: ljudisolerat rum dit bara jag har access... gärna med irisscanner, en ny laptop där bara jag har access... gärna med irisscanner, en kock, en hjärntvätt och att Staffan Wiktorin, Sissela Kyle och Göran Greider börjar twittra. Kan nån fixa det? Tack! :)

 

Min man bakar de mest himmelska skrädmjölsdrömmar, dom bokstavligen smälter i munnen. Hampus gillar dom inte:  -Det gör koskit också, säger han...

 

En ondskefull trappa ska INTE hindra mig från att ta ett glas Newcastle på Mollys med god vän! Vänsterarmen funkar ju fortfarande.

 

Ingela Kolbrand-Gustavsson visar sin rebelliska sida genom att INTE packa ner tomtarna riktigt än... eller är jag bara lat...?

 

Ja, exakt HUR rolig får ju var och en avgöra. Vinkar

 

Många har ju vänner med samma intressen och således kommer deras sidor bara handla om hundar, hästar, sport etc, och perfekt för dom! Träningar, tävlingar och vem kör på tisdag typ… alla som är involverade är ju där… på samma sida!

 

En del lägger upp hela sina liv till allmän beskådan, vilket dock är totalt främmande för mig. Några såna behov har inte jag, men återigen… det är ju frivilligt och är man nu exhibitionistiskt lagd så är ju Facebook ETT sätt att visa upp sig på.

 

Däremot ställer jag mig mycket tveksam till att… har man 100 okontrollerade vänner, tycker jag nog inte att man ska lägga ut bilder på sina barn och skriva allt dom gör och säger… eller lägga ut bilder på privata fester och vänner… Det handlar om att visa respekt. Man ska INTE behöva riskera att läggas ut till allmän beskådan om man inte själv godkänt det! Då kan man ju istället välja att öppna ett speciellt konto för bara familjen och släkten kanske… Facebook är ju ett fantastiskt redskap, men det kan ju missbrukas. Särskilt om vänners vänner också kan läsa det man skrivit och se vad man lagt in… man har ju ingen aning om vilka DOM är!

 

Det jag inte förstod med Facebook först och det som jag kanske använder det mest till nu, är att där finns ju även ett stort antal intresseorganisationer, företag, politiker och andra intressanta människor, som man kan följa och kommentera. Så det är ju ett ypperligt forum om man är ute efter information och kunskap inom vissa smala områden, som kanske inte direkt förekommer i vanlig media.

Jag följer tex Konsumentsamverkan, Meditationsguiden, Deepak Chopra, Sanna Ehdin, Greenpeace, KRAV, Dalai Lama, Gudrun Schyman och några lokala ljusspridare och favoritbutiker. Skriver dom om något särskilt intressant så delar jag givetvis med mig av deras kloka budskap på min sida, så mina vänner också kan läsa det. 
 

 Ja, man kan ju använda Facebook till så mycket olika saker! Följ ditt favoritband och se vart dom spelar, kanske har du en favoritförfattare eller –skådespelare, som delar intressanta tankar. En kursledare som lägger ut kurser… vad som helst!

 

Själv kommer jag nu gå in på min egna sida och skriva: Bloggen uppdaterad! Slut på egentiden. Bilar tutar, ungdomar som varit och fiskat är på ingående. Ska vi slå vad om att dom kommer fråga vad det blir för mat…?

 

”…å va tråkigt! Fattar ingenting och alla politiker är idioter och sitter bara där för att sno åt sig så mycket som möjligt för sin egen skull. Det är meningslöst att rösta, alla bara ljuger för att få så många röster som möjligt och sen skiter dom ändå i vad dom lovat.”
Gilla inte 

Hur blev det så här? Varför finns ett sådant stort politikerförakt och varför kan vi inte prata politik? Nej, ”det gör man inte”. Bara på speciellt anvisade platser och helst bara med dom som man vet är av samma åsikt. Det känns väl tryggt och bra. Nej, det verkar svårt att få till en riktigt bra politisk diskussion, det blir alldeles för känsloladdat. De få gånger man gör det, då blir folk nästan ovänner! Moderathatare på ena sidan som använder ord som överklass-svin och utsugare och kommunisthatare på andra sidan som börjar prata om Ryssland och säger att dom hellre är döda än röda... Kanske är det just för att vi inte pratar om det som det blir så uppdämt, att när vi öppnar dammluckan så bara… allt forsar ut på en gång och trycket gör att det drar med sig så mycket skit, att ingen riktigt orkar lyssna. Och sen var ju den trevliga stämningen förstörd… så bäst att undvika ämnet.

 

Å det ska vara så hemligt vad man röstar på. På gymnasiet hade vi en lärare som sa att han inte ens talade om för sin fru vad han röstade på. Hmm… okej att han kanske inte ville tala om det för oss, för att inte påverka, utan låta oss tänka själva. Men sin fru! My god!
Blinkar 

Det är ju inte lätt det här med politik, men måste vi inte iaf försöka engagera oss lite? Inte bara känslomässigt, utan även faktamässigt. Nu menar jag inte att det är fel att välja med hjärtat, absolut inte. Tvärtom, jag tror att man röstar helt rätt om man går på känsla, men jag tror också att man behöver fakta, både för sin egen skull och andras. Man får en annan trygghet i sitt val och kan lättare bemöta de som försöker förminska ens åsikter med grundlösa påståenden. Jag är ingen expert, men jag försöker hänga med lite och lyssnar gärna på dom som formulerar mina egna tankar så bra. Jag lyssnar även på dom som ger mig kalla kårar, men inte lika gärna…
Vinkar 

Det händer mycket nu ute i världen. Diktaturer faller… gamla mönster rivs upp… de passar oss inte längre. Det är nya tider nu. Pöbeln är inte längre lika lättlurad och kräver upprättelse. Det ekonomiska systemet rämnar och vad händer med makten nu? Vi är inte fast i fack längre, på samma sätt som förut. Vi kan hitta på våra egna kombinationer och bakåtsträvarna kan försöka hamra in oss i de gamla normerna, men dom kommer inte att lyckas. De som vill ha det som det alltid har varit, kan ge upp. Dom jobbar mot naturlagarna. Det är dags att ta sig till nästa nivå och då behövs helt andra egenskaper. Det gamla raseras för att det nya ska kunna komma i stället. Kanske är det därför dom gamla metoderna och systemen inte fungerar längre.

 

Jag kan tala om var jag står politiskt, även om positionen inte är solklar. Jag står med en fot i Vänsterpartiet, en fot i Feministiskt initiativ och en fot i Miljöpartiet. Jag har således tre fötter! Jag är medlem i Vänsterpartiet, men saknade Gudrun och hennes feminism, när hon försvann. Ohly gjorde mig lite nervös först, men sen kändes det bättre och när partiledarna intervjuades inför förra valet, så var han den ende som kändes som en "riktig" människa. Han spelade ingen roll utan var sitt vanliga, naturliga jag. Han tackade dessutom nej till inbjudan till det kungliga bröllopet, men ställde upp som humorinslag när det sen visades på TV! Hahaha! Underbart! Mänskliga partiledare är sällsynta, men finns på vänsterkanten… tycker jag så klart, som du förstår. Ju längre högerut, desto mer känslokalla… inte mindre intelligenta, men väldigt mycket kallare, som jag känner det. Här hittar man också de kristna, vilket alltid har förvånat mig... eller kanske inte förresten... Vad tycker du, Jesus? Vilka skulle du röstat på?
Kanske är på sin plats här att bara nämna att jag inte förespråkar vänsterextremism…
 

Känner att Jonas Sjöstedt kommer att vara bra för oss nu. Miljöpartiet är ett föredöme med sina språkrör tycker jag. Synd att inte vänstern hoppade på det nu, när frågan kom upp, men det kanske kommer. Miljöpartiet måste också finnas för att förhindra att vi sågar av den gren vi sitter på. Har röstat på dom flera gånger. (Jag är också medlem i Greenpeace så klart.) Gudrun Schyman är en naturkraft utan dess like, en fantastisk retoriker, skärpt och påläst. Heja, heja! Jag är den otrogna typen och röstade på FI i förra valet, bara för att jag tycker att dom MÅSTE verkligen finnas nu. Så otroligt viktigt arbete dom gör. Läs gärna deras partiprogram. Även här finns mycket känslor och FI har många fiender. Dom trampar på många ömma tår i sin kamp. Ni skulle läst Gudruns Facebook-sida under valet! Herregud, vad mycket skit folk (män) skrev. Riktigt störda människor, som inte drog sig för att kalla henne både det ena och det andra och det lades in bilder på pedofiler och jag vet inte vad!! Men ofta är det män som ifrågasätter vad det är för fel på att vara MAN och… ja… varför feministerna blir så upprörda  bara för att en MAN råkar bli vald till partiordförande?!!! osv Men vi ska inte glömma att det finns många män i FI, som förstår vad kampen handlar om. 

Och som jag skrev i en Facebook-kommentar där nyligen:

”Så konstigt blir det när kvinnor måste kämpa för att inte bli bedömda efter sitt kön. Hade inte männen blockerat makten för kvinnorna sen tidens begynnelse, så hade vi sluppit den här skiten nu. Och hade det inte varit för krigen hade vi väl fortfarande tvingats att vara hemmafruar!”
 

Jag var en av dom som tyckte att det var rätt att bränna dom där 100 000 kronorna på grillen! För er som inte vet kan jag berätta att pengarna skänktes av två män, enbart för att användas till PR för FI. Det var även deras idé att pengarna skulle brännas. Gudrun var först mycket tveksam, men köpte sen förslaget. Själv tänker jag så här: Dom kunde köpt vanliga affischer och snickrat träställningar för pengarna och SEN eldat upp dom. Och 100 000 är nog inte så mycket i PR-sammanhang… särskilt inte om den ska vara rikstäckande.
 

Jaha, nu har jag bara kommenterat partiordförandena… och jag som tycker att man lägger alldeles för mycket fokus på DOM och nästan inget fokus alls på själva partiprogrammen! Hahaha! Så kan det gå när man låter hjärnan gå okontrollerat. Hmm… nä, om själva politiken tycker jag så här:
 

Vi ska betala skatt. Skattepengarna ska användas till infrastruktur, skola, vård och sociala försäkringar för ALLA. Detta ska vara statligt, både för att demokratin ska kunna fungera fullt ut och för att medborgarna ska kunna kräva insyn. Om allt privatiseras blir risken ännu större att makten hamnar fel och blir diktatorisk. Se bara på Rockefeller… om han blev USA’s president skulle hans makt minska, säger man. Otäcka Monsanto styr över jordbruken, suger ut jordar och använder sig av utpressning för att sprida sina genmanipulerade grödor. USCH! Nej, var var jag nu då… äää… jo… Medlen ska fördelas rättvist till medborgarna, man ska inte kunna köpa en bättre kvalitet på tex utbildning och vård, bara för att man är rik! Bara för att det är statligt, så betyder inte det att det inte ska finnas några valmöjligheter eller att det måste vara lite "fattigt". Kommunismens motto är fint tycker jag: ”Till var och ens behov efter var och ens förmåga.” Det låter kanske lite knapert och att man bara ska få det man behöver, men så behöver det inte alls vara. Det finns oerhörda tillgångar, så det räcker och blir över till alla. ALLA ska kunna leva ett normalt liv, även de "icke-produktiva". Vem som helst kan hamna där och det kan gå på en sekund! Staten, dvs samhället, dvs VI måste ta ansvar för att ingen hamnar utanför. Ett civiliserat land har inga fattiga områden. Ge alla som behöver vård en vårdpeng att fritt disponera till valfri vårdinrättning, även alternativa naturligtvis! En skolpeng som gör att vi kan välja skola och pedagogik…osv. Nu har rika kommuner fina skolor och fattiga kommuner risiga skolor… Jag menar inte att alla ska ha samma lön, men lika lön för lika arbete ska vara självklart!! 
Arg 

Vi betalar oerhörda summor i skatt, men uppmanas ändå att teckna pensionsförsäkringar, sjukförsäkringar, arbetslöshetsförsäkringar!! Skattepengarna används till husrenoveringar, städhjälp och nu billigare krognotor… Jaja, jag vet att man gör det för sanera bort svartjobben, men… när man vet att det är gamla, sjuka och arbetslösa som får betala, då vet jag inte… Skulle det förresten inte leda till att staten får in MER pengar... Äldreomsorgen säljs iaf ut till riskkapitalbolag, som får bidrag från staten och placerar vinstpengar på Jungruöarna… alltmedan de gamla matas i bajsiga blöjor!! Sånt ska inte vara möjligt!!! Dom har betalat skatt hela livet för helvete! Det ska heller inte vara möjligt att använda statens finanser till gambling, som nu. Aktier är inte hästar för fan!! Oansvarligt!!
Sjuk 

Jag försöker att inte låta känslorna ta över och börja kasta paj på moderaterna jag också nu, men… ja, jag börjar bli förbannad. Jag har alltid tyckt att deras politik varit obehagligt elitistisk och oempatisk, men nu känner jag ren rädsla. Jag blir allvarligt bekymrad när dom på allvar försöker skriva om historien och går ut och talar om att dom tex kämpade för att införa den allmänna rösträtten i Sverige och tog strid mot apartheid i Sydafrika, när det i själv verket var precis tvärtom! Dom har varit emot a-kassa, allmänna sjukförsäkringar, barnbidrag, pensionssystem, 40-timmars arbetsvecka, 5 veckors semester, fri abort, partnerskap för homosexuella, strejkrätt  mm Allt som bidragit till att Sverige varit ett föredöme som välfärdsland i världen. DET kan dom gärna erkänna tycker jag. (Även att dom varit FÖR dödsstraff...) Samtidigt kan dom passa på att ärligt berätta för svenska folket att dom just nu håller på att montera ner välfärden och säljer ut våra tillgångar. VÅRA tillgångar. Det svenska folkets tillgångar. Var dom inte mer skyddade? Dom driver Sverige som man driver ett företag. Dom som inte är produktiva har man ingen användning för och känner heller inget ansvar för dom man sparkar. Om dom har betalat skatt i 20, 30, 40 år… spelar ingen roll. Dom använder pengarna till annat nu.
 

Det som ändå oroar mig mest är att Arkelsten verkade så övertygad i sin tro! VEM hade försett henne med denna ”kunskap”? Synnerligen obehagligt att dom går ut med sån historieförfalskning på sin stämma! Vem försöker dom lura? Såg även en bild på en moderatdekal med texten ”Arbete ger frihet”… jag hoppas att den inte finns i verkligheten. Den har man ju hört förr, liksom… ryyyys… sån dålig smak KAN dom väl bara inte ha!!
 

Nä usch! Tror verkligen att det är dags att gräva ner det gamla nu. Det har blivit alldeles för komplext och invecklat och smutsigt. Sudda bort all gammalt skit och börja om från början. Bort med alla fördomar, släng ryggsäcken, bort med alla rädslor och låt oss börja om. Vi kan skapa den bästa av världar om vi vill. Vi har kunskapen, vi är smarta och ingenting är omöjligt!
 

Nä, låt oss glömma och börja om från början!

Please!

 

Jaha, och vad är kinesiologi nu då?

Så här står det på Wikipedia:
”Kinesiologi, från grekiskans ord kinesis (rörelse) är vetenskapen om människans rörelser. Den använder vetenskapligt baserade medicinska principer för att analysera, bevara och förbättra människans rörlighet. Kinesiologi skall inte förväxlas med tillämpad kinesiologi, som är en kontroversiell diagnostisk metod inom kiropraktiken.”

 

Jaha, där lärde jag mig nåt nytt... naturligtvis är det den kontroversiella diagnostiska metoden, ”tillämpad kinesiologi” jag avser här!
Ler
Jag slår vidare...
 ”Tillämpad kinesiologi är en diagnostisk metod inom kiropraktiken där man använder testning av muskelstyrkan för diagnos och terapival. Enligt de som tror på denna teori ger detta information om kroppens funktionella status. Tillämpad kiropraktik tillhör alternativmedicinen och är skild från kinesiologi, som är det vetenskapliga studiet av människans rörelser.

Tillämpad kinesiologi har kritiserats på teoretiska och empiriska grunder som pseudovetenskap och kvacksalveri. En genomgång av referentgranskade studier ledde till slutsatsen att det hittills inte finns några evidens som skulle tyda på att tillämpad kinesiologi skulle kunna användas för diagnos av organiska sjukdomar eller pre- eller subkliniska tillstånd.

Människor med olika typer av besvär har dock sagt sig bli hjälpta efter behandling med kinesiologi från utbildad terapeut, vilket kan vara ett exempel på placeboeffekten.”

 

Tänker: Bullshit! Å placebo…? Hur då?! Suck!

”Försåhärärdet…”
Vinkar 

Första gången jag kom i kontakt med kinesiologi, förlåt, tillämpad kinesiologi, var när jag av nyfikenhet bokade tid hos en homeopat som en kompis tipsat om. Egentligen såg jag mig inte alls som sjuk, utan som allmänt frisk. Visst, halsen var en svag punkt och förkylningar satte sig alltid där, jag drabbades av halsfluss typ en gång om året och jag medicinerade varje vår mot gräspollenallergi, men det betyder ju inte att man är sjuk…

 

Iaf så fick jag en förklaring på hur allt hängde ihop, hur det ena lett till det andra och vad jag behövde göra för att komma i balans igen. Jag behövde ett kostomlägg, den processade mjölken ställer till det i kroppen! Svampar härjade i min kropp, och hade förpassat mina goda bakterier till Undantaget, så jag behövde nåt svampdödande och Rejuvelac för att mina stackars bakterier skulle orka komma igen och ta tillbaka makten. Dessutom ett homeopatiskt preparat som skulle stärka min konstitution.

 

Kostintolerans, näringsstatus och dosering av preparaten gjordes med hjälp av just, kinesiologiskt muskeltest.
Hon förklarade att kroppen ”vet” vad som gör den stark och vad som gör den svag, så man frågar helt enkelt kroppen vad den behöver och vad den inte kan ta hand om.
Jag fick ställa mig upp och sträcka ut armen framför mig och försöka hålla emot när hon tryckte ner den.
Hon gjorde först ett snabbtest genom att säga: -Stark.
Jag spände muskeln och kände ett motstånd, när hon försökte tryckte ner armen mot golvet.
Sen sa hon: -Svag.
Döm av min förvåning när motståndet i armen släppte, trots att jag spände musklerna!

Chockad 

Så började hon fråga ut kroppen om olika livsmedel och kom på så vis fram till vad jag skulle undvika. Likaså doseringen på de olika preparaten… Jag kände svag, svag, stark… tveklöst.

 

Då för 20år sen var jag förundrad och fascinerad och tyckte det hela var magiskt. Nu känns det nästan bara naturligt. Allt är energi, vissa energier harmonierar och vissa inte. Varför skulle inte en muskel kunna bli svag av disharmonierande energier? Jag skriver ”nästan” bara naturligt, för det kommer mer…

 

Man kan även ”låsa in” symptom och räkna upp olika behandlingar och få stark på dom som kommer hjälpa. Men inte nog med det. Man kan även få kroppen att prioritera! Det är detta som fortfarande känns lite mystiskt, men det kryddar ju bara det hela! Om du blir stark på 5 olika behandlingar som du räknar upp, så kan du genom att hålla ihop långfingret och tummen få kroppen att prioritera, och du kommer nu bara att bli stark på EN av behandlingarna. Dvs du blir bara stark på den behandling som gör dig starkast. Gå igenom listan igen och du kommer nu bara bli stark på en utav de andra behandlingarna, den näst bästa. Osv. Coolt va!
Cool 

För x antal år sen gick jag en kurs i tillämpad kinesiologi för just den här homeopaten och vi använder oss av det här hemma vid behov. Vi har även testat på vänner, som kan ta till sig tänket. Det är ju inte alla som kan som ni förstår. Men det har varit till stor hjälp för oss och nu förstår vi inte hur man kan klara sig utan! Det är heller inte ovanligt att barnen kommer och frågar;
-Kan du kolla om jag blir stark av det här?
Det hade dom inte gjort om dom inte litade till metoden. Jag antar att dom fått bevis så det räcker, genom åren.

 

När jag läser att en terapeut använder sig av kinesiologiskt muskeltest, känner jag ett extra förtroende tack vare mina egna erfarenheter. Jag vet ju vilket betydelsefullt verktyg det är och jag är tacksam över att jag dragit det till mig, in i min verklighet.

Och ja, jag har inte haft halsfluss sedan dess och inte heller behövt medicinera mot gräspollenallergi...

 

Och här kan ni läsa om hur det fungerar, egentligen:

http://www.kinesiologi.se/kinesiologi.asp

 

Senaste kommentarer

16.04 | 13:53

Hade ett gammalt födelsemärke som plötsligt började växa,framförallt på höjden. Misstänkte basiliom och strök på bikarbonat+kokosolja. Borta på 2 veckor.

...
26.03 | 17:35

Skitkass det inte gick att skriva mer här. Det finns riktiga läkare som riskerar sina sina jobb och rekommenderar alternativa cancer behandlingar, å räddar liv!

...
23.11 | 10:10

Underbart bra skrivet, tack!

...
28.11 | 00:48

Detta måste ni bara läsa !

...
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS